Riksbanken häller bensin på brasan
Ingen har väl undgått veckans räntesänkning från Riksbanken till rekordlåga -0,50%. De har agerat som robotar, riksbanksdirektionen, och det känns alltmer berättigat att börja ställa frågan på allvar - behöver vi verkligen en direktion som med en dåres envishet har prognostiserat inflationen rejält fel i mer än 10 år, och inte varit i närheten av att klara det inflationsmål på 2% som de själva satt upp för några år sedan?
Varför inte låta en algoritm sätta styrräntan istället? Det blir både billigare och mer förutsägbart. Marknaden hade svårt att förstå hur Ingves och hans team tänkte när de beslutade att göra lån ännu billigare samtidigt som Riksbankens största oro har varit den ökande skuldsättningen. Istället häller de ännu mer bensin på brasan i ett läge där vi har hög tillväxt, kraftigt skenande bostadspriser och flera branscher börjar få svårt att hitta arbetskraft. Det känns lika bakvänt som när man envisades med att höja räntan långt in i finanskrisen 2007/2008 för att plötsligt tvärvända - alldeles för sent. Dessutom verkar de flesta bedömare tvivla på att räntesänkningen från den redan utopiskt låga nivån skulle kunna få inflationen att stiga. De enda man uppnår är mer av det dåliga - högre bostadspriser och högre skulder. Bubblan blåses upp ännu mer. Med risk att låta som plakatpolitik - det är knappast "rocket science" att bästa sättet att stoppa skenande bostadspriser är att öka utbudet - bygg mer helt enkelt.
Hade det varit enbart inflation man vill uppnå finns ett effektivare sätt - öka mängden pengar istället för att göra det billigare att låna. Tryck nya sedlar så får vi inflation direkt. Det skulle gå ganska enkelt att reglera dessutom. Istället gasar Riksbanken och ropar i andra änden efter politiska åtgärder för att göra det dyrare att bo. Men, det är helt enkelt inte politiskt korrekt att pressa nya sedlar, och därför väljs den sämre lösningen. Man kan fråga sig vad alternativen är i detta extrema klimat med negativa räntor, stimulanspaket och valutainterventioner som pågått i 10 år medan inflationen bara fortsätter att falla. Är det inte dags att släppa prestigen och prova något nytt?
Vi tittar lite närmare på hur bra Riksbankens ränteprognoser stämt senaste 5 åren:
Det här visar tydligt hur usel direktionen varit på att prognostisera styrränteutvecklingen och därmed inflationen. Av 22 möjliga prognoser har samtliga slagit fullständigt fel. Det blir naturligtvis svårt att fästa någon större tyngd vid kommande prognoser, och många har nog med all rätt redan börjat resonera i stil med "ingen inflation tills motsatsen bevisas".
Teknisk analys
Vi tar en titt på nuläget för börsen också med anledning av den mycket svaga utvecklingen hos OMXS30 i kombination med ökad volatilitet. Vi har i tidigare nummer av Efterbörsen belyst vår panikindikator som mäter just accelerationen av volatilitet för att försöka hitta paniktillfällena där börsen vänt upp igen, åtminstone historiskt.
Teorin ligger i att kraftigt ökad volatilitet indikerar skräck hos marknaden när aktörer snabbt försöker komma ur positioner, med stora kursrörelser som följd. Vi har undersökt hur volatiliteten historiskt har kunnat användas för att pricka bra köptillfällen.
Diagrammet till vänster visar OMXS30-utvecklingen senaste 12 åren, och indikatorn i nedre delen är bara varje dags kursförändring plottad som en kurva. Vi ser hur volatiliteten ökar kraftigt i samband med nedgångsfaserna, för att accelerera snabbt i samband med bottenformationer. Alltså, om vi kan pricka tillfällena med högst volatilitet har vi också goda chanser att kunna köpa nära en botten, i alla fall historiskt. Några av de tidigare paniklarmen är markerade med grönt. Faktum är att teorin håller åtminstone tillbaka till 1987, indikatorn har inte missat ett enda köpläge sedan dess. Diagrammet till höger visar utvecklingen de senaste 300 dagarna, och vi ser hur de båda röda och gröna banden närmar sig varandra under senaste veckorna. Volatiliteten ökar, men det vi mäter är egentligen att det finns en acceleration hos själva ökningen. Det är det som är viktigt, hög nervositet i sig brukar synas i samband med varje nedgång, men en snabbt accelererande ökning syns oftast vid vändpunkter.
Vi skulle alltså kunna vara relativt nära en botten om vi tolkar bandens utveckling, men det är viktigt att inse att "nära" bara är nära tills banden verkligen korsar varandra och den röda kurvan hamnar under den gröna. Först då har vi nått gränsen som panikindikatorn är inställd på.
Läs tidigare utgåvor av Efterbörsen
Vi börjar from januari spara varje utgåva i ett arkiv så att du kan läsa de senaste 3 månadernas analyser. Flera läsare har hört av sig och önskat den här möjligheten. Vi tycker naturligtvis det är väldigt roligt att så många läser Efterbörsen varje vecka.
Förra veckans nummer finns nu i arkivet på den här sidan >
